Aldrig mer


har blivit sviken varje gång, det blir aldrig att jag lyckas, ska aldrig öppna hjärtat, jag behåller mina nycklar.
har gett min själ gång på gång, men blir lämnad trasig, blir dränkt i mina egna tårar, allt är som vanligt.
för det känns som att älska är samma som att hata, jag vet med säkerthet att jag aldrig blir lagad.
är så trött på alla killar, fan jag hatar alla män. ska aldrig släppa in nån mer i det som kallas känslor.
för vad är känslor, vad är sympati?
du kallade mig speciell , men släckte min framtid, så vem är du att tala om vad som är rätt och fel?
klarar mig mycket bättre, utan dig är jag hel. det tog inte lång tid, det tog inte längre, men ville itne tro det förens dagen du höjde din näve. Bli inte sur, allting föll ju på mig. ´Du kan inte neka dina lekar, du gav din egna "vän".

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0