Johanna Jonsson

Sen första dagen på skolgården, jag såg dig, jag dog
Våra blickar dom möttes och jag såg hur du log
Det brann i min själ och jag kände i mitt hjärta
första gången, det slog mig, kärlek är smärta
Jag ville göra allt, spendera min tid
just då, de var så viktigt, du va hela mitt liv
14 år knappt fått något tår
min oskuld den rök och jag minns det som igår
Min första kärlek tog mig någonstans
visade mig en sån plats som jag aldrig trodde fanns
Ditt hår var som sammet, din hud var så len
det var du och jag mot världen, jag såg inga problem
För kärleken är stark men kärleken är svår
det du ser i horisonten är inte alltid det du får
Jag trodde vi var cool men du var coolare
En fnurra på tråden och du låg med min polare

Kärleken kommer, kärleken går
Men även den består
Jag kämpar, jag kommer aldrig fram
Bortom horisonten och steg i din famn
Kärleken kommer, kärleken går
Men även den består
För kärlek är en gåta, kärleken är svår
Vad du ser i horisonten är inte alltid vad du får


Nästa steg, något äldre, något klokare
jag sprang in i dig, psst, jag bara råkade
Ljusblond skönhet med djup i sin blick
och jag minns när vi möttes, helt sjuk hur det gick
Kärleken brann och den var starkare än någonsin
dessa dagar, jag minns knappt någonting
men jag minns hur vi älskade, jag minns hur vi var
jag minns hur vi brydde oss, jag minns allt det bra
Men problemet dom kom och jag minns det var jag...

/ Julia